FÖRLOSSNINGSDEPRESSION


Vad är en förlossningsdepression?

Förlossningsdepression, även kallad postpartumdepression, är vanligt och påverkar många nyblivna mammor. Enligt flera studier drabbas så många som en av fem kvinnor av förlossningsdepression i någon utsträckning. Det verkliga antalet drabbade är dock förmodligen högre, eftersom många nyblivna mödrar lider utan att söka hjälp på grund av det tabu som omger att må dåligt när man förväntas vara lycklig över sitt nyfödda barn. Dessa kvinnor missas därför i statistiken. 


Många av dem som utvecklar förlossningsdepression har redan haft depressionssymtom under graviditeten. Det kan dock vara svårt att urskilja vad som är normalt för en graviditet och vad som är tecken på depression, vilket leder till att många inte söker hjälp eftersom de tror att deras symtom är en naturlig del av graviditeten. Symtomen tenderar att förvärras efter förlossningen på grund av hormonella förändringar, sömnbrist och ökad stress. 


Babyblues är en kortvarig respons på de hormonella förändringarna som uppstår efter förlossningen. När hormonnivåerna stabiliserar sig något brukar man känna sig mer balanserad känslomässigt och babyblues försvinner vanligtvis av sig självt inom ungefär två veckor. Depression kräver däremot oftast behandling varför det är viktigt att skilja de två tillstånden åt.

Symtom på förlossningsdepression

Symtomen på förlossningsdepression liknar dem vid vanlig depression, men den som drabbas är gravid eller har nyligen fött barn. Vanliga symtom inkluderar:

  • Nedstämdhet
  • Känsla av ensamhet eller tomhet
  • Nära till gråt, ihållande ledsamhet eller svårighet att sluta gråta
  • Minskad glädje inför aktiviteter man vanligtvis uppskattar
  • Svårigheter att ta tag i saker och koncentrationssvårigheter
  • Ångest och oro
  • Känslor av värdelöshet, obefogade skuldkänslor och självkritik
  • Irritabilitet och bristande tålamod
  • Bristande ork att ta hand om sig själv eller sitt barn
  • Förändringar i sömn och aptit, som exempelvis ökat sömnbehov, tröstätande eller förlust av aptit
  • Återkommande tankar på döden och självmordstankar, samt tankar på att skada sig själv eller sitt barn.

Om man upplever symtom på depression under en period längre än två veckor efter förlossningen är det viktigt att söka professionell hjälp. Om man har tankar på att inte vilja leva är det viktigt att söka hjälp hos akutpsykiatrin eller ringa 112 för att få snabb hjälp.

Egenvård vid depression

Om du känner igen dig i ovan beskrivna symtom är det viktigt att överväga att söka professionell hjälp, men det finns även några saker du kan göra för att lindra symtom på egen hand. 

  • Se över ditt nätverk och identifiera vilka som finns där för att stötta dig. Dela med dig av hur du mår! 
  • Prioritera sömnen. Det är utmanande med en liten bebis, försök att få lite avlastning för att vila även om det bara är för en kort stund. 
  • Utforska vad som gör dig glad och försök att göra mer av det så gott du kan. Rör på dig och spendera tid utomhus – för många kan det ha en lugnande och läkande effekt. 
  • Skapa rutiner för dig själv, inte bara för din bebis. Det kan bidra till en känsla av stabilitet och du får lättare in det du behöver under dagarna.  
  • Försök hitta ett socialt sammanhang för att bryta ensamheten. När du känner dig redo och din bebis är lite äldre, försök hitta en grupp eller aktivitet att delta i för att få en känsla av gemenskap. Det kan vara något som öppna förskolan, babygympa eller en promenadgrupp.